att möta sin värsta fiende
Ibland på kvällarna så öppnar jag mitt fönster, sätter på en spellista på youtube och sätter mig sedan där och lyssnar på musiken och andas in natten. Förut har jag aldrig vågat öppna fönstret, vågat möta det som skrämmer mig mest. För ja, jag har kommit på nu, att jag är inte mörkrädd. Inte det minsta. Jag är rädd för natten, och jag vet inte varför. Den släcker ner allt, gör allting svart. Det är inte mörkret jag är rädd för. Det är vad natten gör med världen.
För att bli av med rädslor ska man se dem i vitögat, möta dem. Det är därför jag sitter här, mitt i nattens mörker, och andas det. Det blir liksom inte lika påträngande då.
Lyssnar på Kent. Dom är bra. Jag gillar dom mer och mer. God Natt.
Kommentarer
Trackback