E

Jag borde kanske börja byta om till träningen, eller plugga NO, Men jag orkar inte. Jag får alltid ångest över skolan och att jag alltid gör allt  i sista sekund. Blä. Men det brukar fixa sig och jag går bara i 8an... yeah. Vet ni vad jag är sjukt sjukt trött på? Fördommar. Jag kan fan inte umgås med folk som har fördommar, för det är det äckligaste som finns. Sverige är fördommarnas land och hatar det! Varför bryr sig folk så jävla mycket? Varför kan de inte ta livet som det kommer och fokusera på sig själva? Hur orkar man gå runt och säga "jag hatar invandrare" när invandrare är precis lika mycket människor som oss svenskar? Vad är grejen? Att de kanske pratar lite annorlunda? Olika hudfärg? Åhhh jag vet inte vad jag skriver om, men jag är så jävla trött på allt sånt här. För det tjänar inget till. Och mot homosexuella. VARFÖR får man inte älska och bli kär i vem man vill utan att omgivningen ska ha starka negativa åsikter? Det är ju helt sjukt. Menar homofober att en homosexuell människa är mindre värd på grund av sin läggning, på grund av sin kärlek?
Om Sverige hade varit ett land med mindre fördommar så hade folket mått så jävla mycket bättre. Människor skulle våga leva och våga vara sig själva. Det finns folk idag som aldrig vågar gå ut med att de är homosexuella för att de vet att de skulle bli illa behandlade av majoriteten i samhället. Folk gifter sig hetro och skaffar barn.. för att de vill verka normala och för att de inte ska sticka ut och bli hatade. Är det bättre att låtsas älska någon och vara olycklig än att älska någon på riktigt och vara lycklig? Jag kan inte be någon att ändra åsikt, men jag kan be om att någon ska försöka se saker från andra perspektiv och inte bara tänka i sin egen bana. För såhär kan det fan inte fortsätta.  
Nu har jag bara suttit här och skrivit massa som jag inte läst igenom ens... Men håller ni med eller inte? kommentera. Nu: träning.
 
pusssss