på bussen
Jag sitter i bussen på väg hem från My. Vi skippade den 2,5 tim långa hemkunskapslektionen och åkte hem till henne för att jobba svenska istället. Nu skulle My på tennis och såklart missade vi bussen så vi liftade istället, till gustavsbergs centrum där vi skildes åt.
Dagen har varit helt okej. Bra och dålig.
Nu är jag vid ormingehöjden.
Jag gillar att iaktta människor. Jag och My pratade lite om det på bussen på väg hem till henne. Att sitta på en buss och faktiskt titta på människor. Tänka sig in i deras liv, i deras problem. Någon kanske nyss har varslats om uppsägning och nu står familjens ekonomi och standard på spel medans någon kanske nyss varit hos sin hemliga älskare, som alltid på onsdagar när dens partner jobbar sent. Någon kanske går på antidepressivt medans någon annan är nykär och lycklig.
I vilket fall som helst så tycker jag att det är intressant att iaktta folk. Skönt. För man känner helt plötsligt att man inte är ensam. Även fast man inte vet någonting om damen i knallblå blus mer än vad hon har för kläder och hårfärg, så vet man att faktiskt har alla problem, saker de ångrar och saker de förträngt. Precis som jag. Inga speciella saker kanske. Men ändå... Det är skönt att tänka så.
